Genus debatt i Kvällsöppet
Kivi och monsterhund
Jag lekte med pojkleksaker när jag var liten
"Massiva resurser har lagts ned för att fånga flickornas intressen, som enligt ett pressmedelande från Lego består i skönhet, inredning och rollspel."
Snopp eller snippa, stark eller fin.
- Jamen vadå? det går ju till överdrivt ibland det där med Genus.
- Det är ju inte samma stil för pojkar som flickor, de pösiga byxorna hade inte matchat det där linnet, mummel mummel.
- Får inte pojkar vara pojkar eller?
- LÅT POJKAR VARA POJKAR OCH FLICKOR VARA FLICKOR.
- Ska inte min dotter få ha klänning om hon sååååååååååå gärna vill det?
Text till min son
utan att du framstår som lite efterbliven och dum?
du kanske förstår en dag när du blir stor
varför jag vill klä dig i blommiga tröjor och glittriga skor
utan att vara nån feminist-aktivist-mor
För jag vill höra dig skrika på jämställdhetsbarrikader
jag vill se dig bli en blöjbytande fader
men jävlar – jag får spader
för i affären står leksaker i knivskarpa rader
och hur ska du kunna välja mellan barbiehästar och monsterbestar
och vad ska jag svara när du säger: ”Mamma, jag vet hur det är,
man får vänner och respekt av ett verklighetstroget gevär…”
Jag kan ju knappast säga till när du lekar soldat och sjörövare
att du och dina vänner är framtida förövare!
För hur ger man en liten parvel perspektiv
när till och med Bamse är genomnormativ?
jag kan inte svara tvärt att ”Jo, Tarzan var också en mjukis längst in i hjärtat,
och han hade nog mått bättre om han sade som det var
för det är inte lätt att ha en apa till far.”
Eller när du kommer hem, femton år och olyckligt kär
då kan jag inte säga att du vet ingenting om hur jävlig kärleken är,
för dina flickvänner som inte kan känna det de känner
utan att tvingas in i en form i en norm de inte väljer
de blundar och hoppas och ler när de sväljer
så hur ska jag kunna kommentera pornografin?
säga att den görs av maktgalna svin
när du kan hitta njutning så farligt lätt
på ett större och större internet
Älskling, jag vill att du ska veta hur två kan bli till ett
på ett obeskrivligt underbart och könlöst sätt
men du kommer att bära generationers förtryck och överfall
för du föds in i värld som är hård, som är kall
och den kommer att göra allt för att forma dig till man
och jag, jag kommer göra vad jag kan
för att du ska vara mer människa än kön
men hur tackar man nej till obegränsat sexliv och högre lön?
För du kommer att vara vinnare i ett orättvist spel
som går att förändra
och det, är ditt ansvar
men inte ditt fel
så gråt, min son
det är mer än okej
det är förjävligt att vara kille
nästan lika jobbigt som att vara tjej
- Olivia Bergdahl
Dikten hittade jag för första gången på LadyDahmers blogg, och om ni vill att era barn ska växa upp till lyckliga individer tycker jag att ni ska läsa hennes blogg och titta in på kategorin "GENUS, FEMINISM OCH NORMER".
Det finns så grymt mycket att lära sig för de människor som aldrig läst om Genus!!! =)
Här är en länk till Olivia som skrivit dikten. =)
Och nedan ser ni henne läsa upp den =)
Allt om whiskey
Barnvaktande helg! :)
Jag tog med mig ungarna och grannflickan ut på en promenad i Lördags när vi kom upp. Tilde och grannflickan blev vänner på de hundra meterna från husen till stigen vi skulle in på i skogen. Sedan sprang dem och hoppade och sjöng och skrek och hade sig. Jag sa att när vi är i skogen, då får vi skrika hur mycket vi vill så länge inte någon av oss får ont i öronen.
Efter ett tag vart det ganska irriterande med allt skrikande så då sa jag åt dem att dem fick springa före och skrika lite längre fram. :P haha. Sedan stannade vi på ett kalhygge och la upp en filt och fika banan blommor och äppelbitar, sedan vart det bananpengar och vatten. Det var roligt och härligt att ungarna fick springa av sig lite. Solen fyllde oss med glädje och energi och fåglarna bara var. :)
Jag målade med Tilde senare under lördagen och då insåg jag hur mycket hon bryr sig om vad andra tycker. Ungefär tjugofyratusen gånger fick jag frågan vilken färg hon skulle måla med, vad hon skulle göra, vilken som var finast och om det vart fint.. Jag vill inte uppmuntra finheten men vad ska jag svara när hon frågar om det är fint? Mm svarade jag och sedan frågade jag om hon tyckte att det var roligt att måla, vad det var och vem som skulle få den.
Om hon hela tiden får höra hur fint allting hon gör är så är det klart att hon förstår att det är det som är det viktiga. Men som Agnes kära mor sa till mig, "Det spelar ingen roll vad du gör, det spelar ingen roll om det inte blir något för det blir det ändå. Du kan alltid se något i det. Och tittar du på det när färgen torkar kan du se en annan sak, och tittar du på det efter några dagar eller kanske till och med ett halvår kan det hända att du tänker: Wow, har jag verkligen gjort det här."
Sedan var det det här med färgerna. Hon målade med någon vattenfärg som jag hittade i garderoben som är fylld med gamla leksaker efter mig. Och så vet jag inte hur vi kom in på det, hon sa i alla fall att hon inte kunde måla med svart för att svart är en killfärg. "Nej sa jag då, svart är lika mycket en tjejfärg". "NÄE" sa hon då. "Joo Tilde sa jag då och jag tycker i alla fall om svart. Jag tycker om alla färger och alla kan måla med alla färger för det finns inga pojk eller flickfärger". "Jag tycker också om svart" svarade hon då.
Jag vill inte att hon ska tycka att hon inte kan använda vissa färger för att dem inte är tjejfärger. Jag vill inte att hon ska vara så begränsad och jag önskar att det fanns något jag kunde göra för att hon inte ska växa upp i denna utseendefixerade värld med barbiedocks ideal.
Bildkälla
Ibland då tänker jag Näe skitsamma jag behöver inte jobba som dagmamma när jag blir äldre, jag kan "bara" vara självförsörjande och bo i min stuga i skogen. Fast det skulle nog bli lite tråkigt med tiden och nu känner jag verkligen att NEJ, Jag ska bli dagmamma. Jag måste bli dagmamma. För jag vill förändra! Mina barn ska inte växa upp med detta barbiedocks ideal och dem ska inte få begränsas angående färger och saker dem kan eller inte kan göra pågrund av deras kön.
Magnus Betner förklarar jämnställdhet som även de mest trångsynta människorna bör förstå :)
En snippa
Jag köpte för några veckor sedan en glammutta från Anja och jag har fått blandade reaktioner. Allt från "vad är det där?", "Å vilken häftig och fin" till "Usch, det ser ut som en gammal slapp fitta".
bildlänk
Japp, jag tycker att den är fin. Annars hade jag inte burit den. Varför jag använder den? Jag vill inte att alla kvinnors underliv ska ses som något äckligt. För en människa av det manliga könet är det oftast mer accepterat att ta på sitt underliv. Hålla handen i brallorna liksom. Medans det kvinnliga underlivet är något som vi inte ska ta på och tar vi på det ska vi tvätta händerna.. Redan som små barn.
Det är lite roligt när människor säger "Vad är det där?". Ser du inte det svarar jag då. "Äre det" får jag då höra. Japp det är det. Tror det eller ej. Du ser ett kvinnligt könsorgan.
Okej du tycker att det ser ut som en gammal slapp fitta och är äckligt. Jag tycker att den påminner om något som flyger. En fjäril. Smycket är gjort i cernitlera och det är lika äckligt som ditt halsband i silver eller vad det nu må vara. Alltså inte äckligt alls!
Männen vet också oftast hur deras snoppar ser ut. Dem jämför och mäter och kvinnor vet ungefär att det finns ett hål som det kommer pink ur. Okej lite överdrivet faktiskt. Det är inte så många kvinnor som vet hur deras fitta ser ut i alla fall. De vet inte hur en fitta brukar se ut eller att dem faktiskt ser väldigt olika ut allihopa.
Här är länkar till inlägg som Anja skrivit om smyckena, deras syften och formen och tanken bakom, hennes tankar angående smycket. :)
Första tanken om en snippverkstad
Första vulvorna
Vulvorna har blivit till glammuttor och finns nu till försäljning :)
Varför glammuttorna ser ut som de gör
Och sist men inte minst några nua glammuttor och just nu är jag väldigt sugen på B04an, bara det att jag önskar det vore en lila plopp i mitten också. :) Vad tycker du Mamma? ;)
Näst sista dagen på min APL :/ :( :)
I morgon ska jag vara i syskongruppen, med de äldre barnen. Det känns lite läskigt men jag ser ändå framemot det. Det är liksom 12 barn istället för 4 som jag varit med inne hela veckan. När vi är ute har jag ju ändå träffat även de större barnen men jag tycker att de mindre barnen är enklare ibland. Även om det kändes häftigt idag och tanken slog mig vilken skillnad det är på ungarna, när jag pratade med en pojke på fem år ungefär och han förstod mig och man kunde ha en riktigt konversation liksom. :)
Idag fick jag en liten röd trähäst som var en ljusstake till små smala ljus av pedagogen som varit min handledare, det var roligt och hon hade skrivit ett litet kort där det stod Tack Maria fö trevligt sammarbete - här finns ett bidrag till "ditt dagis". Jag har berättat att jag är sugen på att bli dagmamma och nu har jag en början, en liten bordsstake! :D Jag är glad att jag fått varit på denna waldorfförskola och jag är glad att jag har detta som erfarenhet nu. :)
Waldorfpedagogiken :)
Jag bara älskar det! Jag skulle vilja vara en dagmamma som läst om waldorf men även blanda det med lite Genus tänk! Tänk vilka underbara människors grund jag kommer kunna lägga! :)
Praktik på en Waldorfförskola :)
Om Hen och en häftigt förskola där jag skulle vilja vara på nästa APL (Arbetsplatsförlagt Lärande) period!
– Vi hemlighåller inte att det finns olika kön. Men ett barn ska inte placeras i ett fack på grund av sitt biologiska kön, säger Gabriella Martinson, föreståndare.
Ratar traditionella böcker
I lekrummet finns spis, brödrost och kundvagn i ljust trä. I boklådan är alla titlarna noga utvalda.
– Vi väljer gärna böcker med ensamstående föräldrar eller samkönade föräldrapar, säger Gabriella Martinson.
Målet är att erbjuda mångfald. Men när man måste välja, är det de mest traditionella böckerna som ratas.
– Heterofamiljsböckerna får de ändå överallt. Det kan verka överdrivet, men vi måste hela tiden vara en motvikt till ett könssegregerat och konservativt samhälle.
”Får alla möjligheter”
De mörkhyade tygdockorna är exakt likadana – förutom en detalj; könsorganen.
– Vi säger ju inte ”Nu ska alla svenskar leka med det här”. Varför ska vi då dela upp utifrån kön? Visst har barn preferenser – men de hänger inte ihop med biologiskt kön, säger Gabriella Martinson.
Allt ovan skrivet är citat Läs denna artikel vet jag!
http://www.aftonbladet.se/wendela/article8483610.ab
Min kommentar i en debatt som jag hittade till...
Tack vare Mandragora :)
Jag vill bara börja med att säga att jag inte tycker att någon är en dålig förälder! Som folk verkar tro att man tycker för att man pratar om och tycker att genus är viktigt. Jag tror att alla försöker att göra det bästa i sin situation och med den kunskap man besitter. Vissa människor vill dock absolut inte lyssna och babblar bara på om att Genus är så jävla överdrivet hit o dit och att det är ett i-landsproblem. Könsskillnader tror jag faktiskt inte är så jävla i-lands problem.
Länk till inlägget med kommentarerna som jag här under svarar på! :)
Jennie N – mamma till Wilmer
Nej du är inte en sämre mamma för att du klär din pojke i det du valt att kalla pojkiga kläder. Men genus handlar inte bara om kläder. Det handlar om att man bemöter ungarna olika från den dag dem föds, o puttenuttiga lilla ##### och starka stora #####. Ungefär. Det har till och med gjorts studier i att människor använder olika röst eller tonläge eller vad man ska säga till barn beroende på om de hade en rosa eller en blå sparkdräkt på sig. Detta har jag läst i en bok som heter ”Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra.” som är skriven av Lotta Snickare och Liza Marklund.
Det handlar om att pojkar och flickor tar olika mycket plats i barngrupper och i skolan. På en förskola hade de satt upp en film kamera för att se om barnen blev olika behandlad och resultatet blev skrämmande. Pojkarna fick mer hjälp att klä på sig medans flickorna fick klara sig själva och vara duktiga. Flickor mognar snabbare sägs det. Jag undrar om vi mognar snabbare naturligt eller om det bara blir för vår uppfostran. Vi ska vara så jävla söta och gulliga med våra rosa och ljusa, ömma och figursydda (redan på småbarnsavdelningen) kläder, som man inte kan klättra i, det vill säga vi ska vara lugna och sansade. Vi ska bädda ner alla våra små bebisar. Pojkarna däremot dem är ju bråkiga och stökiga ”du vet pojkar”, och de har mörka kläder som man kan hoppa i leran i. De har action gubbar som slåss och om pojken ramlar och slår sig, det gick väll bra. Om flickan ramlar Näääämeeeen hur gick det?
Jag tror även det var i boken som jag läste om att på dagis eller förskolan heter det väll så sitter flickor och pojkar oftast varannan, och att pojkarna bara behövde göra ett grymtande ljud och trycka armbågen i sidan på flickorna så skickade dem ketchupen eller majsen eller vad fan det nu må vara som ungen vill ha.
Jag tycker att, om du är intresserad av det jag skrivit, eller i alla fall vill förstå vissa feministers eviga ältande om Genus bör läsa boken ”Ge ditt barn hundra möjligheter istället för två” Och än en gång Jag säger inte att du eller någon är en dålig Mamma eller Pappa för att ni inte läser denna bok. Den är bara ett väldigt bra tips!
Rasmus…
Det handlar inte om att avköna ungarna, vi ska inte direkt klippa av snoppen på pojkarna eller sy igen snippan på flickorna. Det handlar om alla förväntningar på könen. Det handlar om att ungarna inte ska behöva identifiera sig med dessa förväntningar. Och att könsneutralt för vissa av oss, här i vår del av världen är viktigt är väll inge konstigt. Bara för att kvinnor i vissa länder inte har rösträtt kan ju inte vi åka dit och göra något åt det direkt. Vi får ju fippla på och argumentera om det som är behövligt i vår del av världen. Vilket är att få det mer jämställt och säg nu inte att vi är jämställda. Visst har vi det mer jämställt än i vissa andra länder och än vi haft det tidigare men vi kan även få det mer jämställt! Jag tycker inte att du är en dålig Pappa heller om du har någon unge om du nu skulle få för dig det.
Milli angående kommentaren 25 augusti klockan 09:52
NEJ du är inte heller en dålig Mamma. Vi har bara inte samma värderingar.
Ingen människa är könslös. Man har ett kön, men man kanske inte är eller blir uppfostrad till att vara på ett speciellt sätt. Visst har vi olika styrkor och svagheter som människor, inte som man eller kvinna. Eller du kanske tror att man är inprogrammerad att generellt sett vara bättre på att planera och på att ta hand om hemmet om man är kvinna. Att man som man, oj fan vad mycket man det blev. Men att en man per automatik är dålig på att ställa undan grejer och har ett jävla dåligt minne vad gäller o slänga strumpor i tvätten o så. Det där fenomenet är ungefär som barn som har dålig hörsel om man säger åt dem att inte göra något.
”Men varför skapa problem och tjabb om så ointressanta ämnen, det finns så mycket viktigare att bry sig om.”
DETTA ÄR ETT PROBLEM! Och jag som många andra tycker att detta är ett väldigt intressant ämne. Jo det finns mycket annat viktigt att bry sig om också. Men det ena behöver ju inte utesluta det andra. Bara för att jag sitter här idag och kommenterar i en debatt angående Genus behöver ju inte det betyda att jag inte kan tänka på att göra miljövänliga val, som jag också tycker är viktigt eller ser till att mina räkningar bli betalda. Det behöver ju inte per automatik heller betyda att jag slutar kasta skräp i naturen eller börjar tvätta mina kläder i vanligt tvättmedel.
Grejen är det att det inte är feministerna eller de genusmedvetna, från vad jag sett som trycker ner andra. Det är ju vi (om jag kan kalla mig det), som får kommentarer om hur hemskt och fel vårat sätt att tycka och tänka om uppfostran är.
Du skriver om att trycka ner andra. För det första är inte jag så bitter, jag är bara ge-andra-kunskaps-kåt. Men nej jag är inte super nöjd med mig själv, jag tycker magen är för stor och röven för liten, valkarna under bh bandet tycker jag inte heller om. Men undrar om det kan ha med vår världs utseendefixering att göra? Detta jävla barbiedocka, prinsessa ideal. Fast jag har fint hår, har dreads och ansiktet är det inte heller nå större fel på, tycker att jag ser okej ut även utan mascara, och det är jag nöjd med!
Och för gudsskull, eller din, få folk att fortsätta med klänningar så man inte kan klättra eller hoppa i vattenpölar, lerpölar som flicka…
Hoppas bara inte att din dotter inte kommer hem ledsen för att hon tycker att hon är ful eller tjock och inte passar in. För att de starkordade pojkarna skrikit efter henne i korridoren, eller ännu värre, viskat och tisslat och tasslat. Och Jag hoppas även att din son inte kommer hem besviken för att han blev skrattat åt när han grät åt den sorgliga filmen. Eller blev mobbad för att han kanske börjar gilla rosa eller börjat balett eller ridning.
Och jag hoppas för dina barns skull att det inte kommer spela någon roll för dig eller din partner om din son vill börja i balett istället för fotboll, eller om din dotter kommer hem och säger att hon vill raka av sig håret, börja spela hockey eller köra formell1. Kram till dig.
Till anonym eller Emsan angående inlägget 25 augusti klockan 12:40
Vi kallar inte varandra dåliga föräldrar. Vi vet att alla har olika kunskap och värderingar.
Jo du har rätt i att alla gör det som man tror är rätt. Det jag i alla fall vill få folk att förstå med Genus är att det inte är speciellt invecklat eller konstigt, och jävligt viktigt! Jag vill lära människor inte hacka ner på dem med mindre eller ingen kunskap i ämnet!
Jo visst du kanske tycker att detta är ett i-landsproblem, men tycker du då att vi här i Sverige bara ska sitta och debattera om att människor i andra länder inte har vatten och mat, eller får vi kanske debattera om det som faktiskt är viktigt här i vår del av världen?
Jag säger det en gång till, skrev väldigt mycket om detta i svaren till Jennie N och Rasmus. Detta handlar om så mycket mer än bara rosa, blått och kläder.
Det handlar inte om att pojkar och flickor ska byta kön eller bli som ett o samma. Det handlar om att ge ungarna möjligheter att utvecklas och få så många valmöjligheter som möjligt. Om jag gör på ett visst sätt med mina framtida barn kommer ändå de flesta andra, släktingar, bekanta, läkare och vårdpersonal och kanske till och med en och annan outbildad inom genusområdet pedagog säga och tilltala mina barn som flicka eller pojke. Har hon en spindelmannen dräkt på sig kommer hon kunna flyga i taket i någons armar, hon kommer kunna flyga och resa sig högt. Hon kommer kunna busa och skrika, ta plats och klättra. Men i prinsess klänningen, får hon vänta på prinsen, som i alla jävla prinsess sagor och det blir svårt för henne att klättra i klätterställningen, och i sandlådan blir man ju skitig så hon får nog stanna på marken i så fall och sitta på en bänk vid lekparken och fika eller något, och akta då så det inte blir saft på klänningen. Men lite pyssel kan hon ju syssla med, rita en teckning eller göra ett halsband. Fast det kan ju också vara kul, men i jämförelse?
Sedan skulle jag vilja ge cred (visst säger man så? Positiv respons liksom) till E angående inlägget 24 augusti klockan 20:48. Också vill jag ge positiv respons till Natashja för att du alltid skriver så fruktansvärt bra och kan behärska dig.
Ursäkta mig för svordomarna, alla jävla som har hamnat i texten. Det bara blir så ibland när jag är upphetsad eller vad man ska kalla det! Debattsugen. Jag brinner för detta och har nyss börjat barn och fritidsprogrammet på gymnasiet för jag vill jobba med barn och hjälpa till att lära ungarna det vissa föräldrar inte kan eller är intresserad av hemma.
Det handlar inte om att Jag vill tvinga människor att tycka som mig, jag hatar tvång. Det handlar om att fylla er med så mycket kunskap att ni börjar brinna för detta lika mycket som mig!